vilse i Torvalla
Jag lämnade in min bil på sport&motor i Torvalla igår. Det ligger vid Bonus möbler för övrigt. Därefter skulle jag gå till torvalla centrum så jag kunde ta en buss ner till stan igen. Jag hittade en gångväg lite bortanför bonus och tänkte; "aha, jag följer den". Jag är inte en så flitig besökare av dessa delar av kommunen och jag menar, man har ju hört att det inte står rätt till hos alla som bor där, så jag kände en viss osäkerhet då jag började traska. Ju längre jag gick desto mer osäker blev jag. Jag kände absolut inte igen mig. Visst har man varit ute och sprungit i Torvalla med laget, men aldrig i dessa delar. Plötsligt hör jag en gubbig jag-är-alkolist-röst som säger "hörrö, e de du som e fröken jansson". Jag stelnar till för en sekund. Vänder mig sedan om mot dit rösten kom ifrån. Fläskgubben sitter uppe på en balkong på andra våningen på ett bostadshus. Balkongen har liksom ett fängelseliknande räcke så jag känner mig ganska lugn. Jag fortsätter därför bara att gå. Han ropar efter mig "nehe, men du hade ju fina skor i alla fall".
Jaha, det var min oviktiga berättelse om torvalla, för tre steg senare hittade jag en skylt med en pil, Torvalla centrum 0,6 km.
Väl framme vid bussen fick jag stå och vänta, och vänta, och vänta. 6an skulle gå 35 och 14 skulle gå 43 typ. Och eftersom 14 åker ute på storvägen borde ju den gå snabbare. Så 6an kom, alla andra hoppade på utom jag som skulle vänta till 14 kom. 6an åkte och där stog jag själv kvar. Å väntade å väntade. Tillslut kom bussjäveln, men då var klockan säkert 53. Jag skulle på skatteverket till kl 16, vilket alltså bara var 7 min bort nu.
Väl inne i stan kutar jag er till skatteverket. 2 minuter över 4 kommer jag in genom dörrarna. Jag ser att det står två damer vid diskarna, så jag tar en nummerlapp. Därefter ska man gå in genom en skjutdörr. Den hade dom tydligen hunnit låst. Jag går rätt in i den med ett stort brak. Kärringarna i kassan tittar inte ens upp. dom borde ju öppna för mig tänker jag, så jag ställer mig där ute och väntar. då hör jag en av kärringarna säga "hon kommer ju stå där ute, ska vi inte släppa in henne då?" andra surkärringen "nej aldrig i livet".
Jag blir så jävla förbannad så jag slår i dörrn och slänger kölappen på den, inte för att den gjorde så mycket skada, och går ut därifrån.
Jag blir så upprörd bara jag tänker på det, så nu tänker jag inte skriva något mer.
Jaha, det var min oviktiga berättelse om torvalla, för tre steg senare hittade jag en skylt med en pil, Torvalla centrum 0,6 km.
Väl framme vid bussen fick jag stå och vänta, och vänta, och vänta. 6an skulle gå 35 och 14 skulle gå 43 typ. Och eftersom 14 åker ute på storvägen borde ju den gå snabbare. Så 6an kom, alla andra hoppade på utom jag som skulle vänta till 14 kom. 6an åkte och där stog jag själv kvar. Å väntade å väntade. Tillslut kom bussjäveln, men då var klockan säkert 53. Jag skulle på skatteverket till kl 16, vilket alltså bara var 7 min bort nu.
Väl inne i stan kutar jag er till skatteverket. 2 minuter över 4 kommer jag in genom dörrarna. Jag ser att det står två damer vid diskarna, så jag tar en nummerlapp. Därefter ska man gå in genom en skjutdörr. Den hade dom tydligen hunnit låst. Jag går rätt in i den med ett stort brak. Kärringarna i kassan tittar inte ens upp. dom borde ju öppna för mig tänker jag, så jag ställer mig där ute och väntar. då hör jag en av kärringarna säga "hon kommer ju stå där ute, ska vi inte släppa in henne då?" andra surkärringen "nej aldrig i livet".
Jag blir så jävla förbannad så jag slår i dörrn och slänger kölappen på den, inte för att den gjorde så mycket skada, och går ut därifrån.
Jag blir så upprörd bara jag tänker på det, så nu tänker jag inte skriva något mer.
Kommentarer
Postat av: jennie
Postat av: Sofie
ja, vilken fin kommentar jennie =)
Trackback
