sugit eller suget inlägg?
Facebookchatten är farlig. Man kan bli så varm i kläderna.
8 timmar på mig att skriva klart uppgiften. Sen är jag körd. Åh vad jag önskar att jag var körd! (något kan gå miste i översättningen här).
Ge mig sommarlov nu bara! Jag orkar inte det här nå mer. Sitta i datasalen nattetid. Stört.
Glömt P-pillrena hemma också. Det måste vara hormonerna som spelar mig ett spratt!
Gå och lägg dig Sofie, jo jag jobbar för det. Hela tiden.
Ordbajsar på sista uppgiften
Jag är så fruktansvärt less på denna jävla press som kommer och lägger sig som en sten på mina axlar så fort det börjar dra ihop sig till inlämningsdatum. Det är vid sådana tillfällen som förvirringen och obeslutsamheten kryper fram och sätter käppar i hjulet för mig. Är det verkligen så roligt att studera? För denna osunda inre stress något gott med sig eller kommer den bara med ohälsa?
Att jag ens ställer dessa frågor måste vara ett tecken på att jag fått in lite nya tankebanor i huvudet på det här året som gått.
Imorgon tänker jag ta sommarlov minsann! Jag funderar starkt på en redlös fylla för att fira.
Det är svettigt åt mina öron vill jag lova!
Ångesten över detta går inte att beskriva med ord. Tänk att redan ligga minus på kontot och sen behöva betala räkningar på det.
Det svider lite extra när jag tänker på att jag står och betalar hyra för en lägenhet som står helt tom just nu. Jag kan inte ha det såhär! Jag måste ju flytta in snart!
Jag har faktiskt gått och blivit helt vuxen nu. Vi skrev över lägenheten på mig i veckan. Så nu har jag alltså en hel bostad som står på mig. Jag dör, vad coolt!
Måste man skaffa hemförsäkring nu?
...Vid närmare eftertanke kanske jag inte är så vuxen ändå. Jag ringer morsan så får hon fixa detta.
Hyra - 3457:-
Telebobba - 661:-
Jll - 100:-
H&M - 60:-
Total 4278:-
Det är ett hårt liv
Ligger Mario?
Igår kom det åter på tal;
Alla människor borde ha warpzoner.
Tänk att kunna transferera sig någon annanstans bara sådär! Kristina sa "dom ska gå från sovrum till sovrum" och jag kan inte annat än hålla med. Patrik sa "Det måste låta precis som på tv-spelet också(liksom glirr glirr) när man åker ner" och jag tänkte "och när man är borta på styggnupping ska de låta som när man kommer till underjordsbanorna(dududududuuduu)" men jag sa det aldrig högt.
Linnea sa att hon höll på att ta fram en prototyp nu. Jag tipsade om att söka patent på den ganska snabbt då detta är något som jag tror skulle bli väldigt eftertraktat!
Nu är det slut med skönlir och lata dagar! eller var det nu dom började?
För övrigt går jag in i en riktig jobb-era nu och jag älskar det! I takt med att tröttheten kommer smyga sig på sakta men säkert framöver fredag, lördag eller söndag, kommer även dollartecknen i ögonen att lysa starkare och starkare.
Det är en målare här på jobbet nu och målar om. Jag ser ju möjligheterna så jag går ju naturligtvis fram och tjattrar på om att jag ska till att måla om och frågar liksom hur man ska göra på bästa sätt och så... Då tittar han på mig och säger "du har ganska tråkigt på ditt jobb va?"
Vad menar han med det? Jag har ju massor av saker att göra! Tänkte t.ex. fixa en ny skön spellista till spotify, skriva lönerapport och skriva ut nya ansiktsbilder till jobbet. Mycket att göra som sagt.
Hejaheja
Kötta kvinnor till friskisjumpa
Jag, mammsen, Susanne och Sandra, vi är ett stort gäng! Och jag utser mig själv till lagkapten och går naturligtvis in med inställningen "vinna eller försvinna!" Jag ska nog valla damerna runt 7km-spåret så deras svett forsar ner längs bröna på dom!
pepp pepp pepp
Fröjdholmen är ingenting för veklingar
Så vad hände egentligen i helgen?
Förutom att jobba 9-21 både lördag och söndag hanns det alltså med festligheter på sämmersia sjön. Bra jobbat utan att ens ha tillgång till fortskaffningsmedel kan man tycka! Jag måste erkänna att Ovikssidan inte riktigt är min favoritplats på jorden. Jag kan inte hjälpa att jag känner mig illa till mods så fort jag sätter ner fötterna på smutsig mark.
På fredagen bjöd min dieselkvinna, fröken fräken Saur upp till fest. Aldrig förr har jag skådat ett rockabillyband uppträngda i ett vardagsrumshörn men man ska ju inte bli brydd då vi talar om familjen Saur.
Så var det det där med att jobba också. Det var inte det lättaste att fixa skjuts in till stan fram på småtimmarna tidigt en lördag morgon. Men skam den som ger sig. Halv fem ramlar jag in på jobbet på Frösön och dimper ner i joursängen. kl 08.50 knackar nattpersonalen mig på axeln och frågar om jag inte ska ha en kopp kaffe och börja mitt nätta arbetspass.
Opepp som få sitter jag under lördagen och tittar på klockan då den tickar vidare mot kväll och paniken över fröjdholmenpremiär börjar komma. Sjukt osugen på Oviken.
Men att ta sig i kragen brukar vara lite av min specialité och peppet kommer då min goda arbetskollega jobbar upp mig ur den sköna fåtöljen med lite dansbandmusik. Jag boostar med dubbel dos activizer och trycker i mig två rosenrotpiller. Jag vet inte om jag eller brukarna var gladast då jag skruvade upp stereon på max och dansade runt i underkläder. Klockan blev så 21.00 och jag blev frisläppt från jobb ett par timmar.
Vad ska vi då skriva för klatchigt om fröjdholmen, Oviksbornas älskade kärleksnäste?
Ska man på Fröjdholmen ska man vara full som en kastrull så man slipper se all bedrövelse.
Men jag ska väl inte klaga allt förmycket. Jag fick ju trots allt ta del av något så speciellt att jag inte kan sätta orden på det. Efter sisådär 12 års drömmande fick jag vad jag ville.
Men nästa gång det är fest på holmen ska jag inte ha så höga förväntningar.
Oviken kan varken prestera eller leverera på önskvärt sätt.
Det är bara att konstatera - jag saknar mitt älskade vemdalsskal och vetskapen om att säsongen där uppe precis har avslutats gör att det skär i hjärtat så det gör ont.
Motivationen till fröjdispremiär frös bort idag
Så var helgen man väntat på så länge äntligen här. Och vad händer med mig då? Jag säckar ihop. Jag orkar verkligen ingenting. Tror jag ställer in allt vad planer heter och bosätter mig på jobbet hela långa helgen istället.
Vad är en tur på fjället?!
bara man får fingrarna ur, så går det bra
Ska vi säga att all kurslitteratur är genomplöjd nu då?
På handledningen idag sa lärarna att vi gärna får använda oss av ytterligare litteratur om vi kände att vi behövde, och gärna använda annan litteratur för att kunna styrka/motsäga resultatet i diskussionen. Skojar dom med mig eller?! Aldrig i helvetet att jag läser en bokjävel till den här terminen.
Den här högen var alltså bara till den här sista rapporten denna termin. Den nätta lilla rapporten på 5.000 ord som ska handla om tamefan hela omvårdnadsprocessen.
Jag kan väl inte ropa hej riktigt än, men i det stora hela är den färdig. Nästan en hel vecka för tidigt. Vad har hänt?!
Det tar ca 48 min att utöva ett triangeldrama
Den observante ser här att jag har sprungit från dörr till dörr; Brunnsgränd 12-Sollidenvägen 21 B-
Rådhusgatan 99 B. Det är ett härligt triangeldrama som med vanliga namn heter Sofie-Jennie-Emelie. Jorå, trion är tillbaka.
Hur ska detta sluta?
Igår bestämde jag mig för att måla om istället för att sätta på nya tapeter. Så jag knallade iväg på färgaffären och fick lite tips samt fick med mig en drös färgprover hem.
Jag sitter senare på jobbet och jämför färger med min arbetskamrat farbror Torkel.
Tänk er hur en liten tjej sitter jätteivrigt och visar olika färgkombinationer och är jätteentusiastisk, medans Torkel sitter bredvid och bara flinar. Jag tycker att leendet är lite väl brett efter ett tag och jag tycker han håller med alldeles förmycket. Så tillslut måste jag fråga vad det är med han.
-"Sofie, jag tycker det är lika roligt varje gång! Du glömmer jämt att jag är färgblind"
Ja precis.
Idag glänser jag i mina gamla jeans
För att bli införstådda i glädjen kanske jag måste lägga upp lite bakgrundsfakta;
Då jag slutade med allt vad fotboll och innebandy hette och skaffade pojkvän och blev bekväm i livet så började jag gå upp i vikt. Och det var inte lilla viktökningen heller. Efter julen för 2,5 år sedan tittade jag på kort från julfirandet och insåg att såhär kan man bara inte se ut! Så jag började på ett viktminskningscenter och jobbade ner vikten. Närmare bestämt -26 kg på 5 månader. Den sommaren var man nöjd. För nöjd. Tyckte att man var odödlig kanske? Vikten traskade upp en bit igen. 15 kg la jag åter på mig ganska snabbt. Sen dess har jag som stannat av och inte orkat engegera mig så mycket. Visst har man längtat tillbaka men inte gjort något mer alltför seriöst försök att gå ner igen.
Ny motivation kommer då man blir singel igen. För att klara sig ute på köttmarknaden måste man piffa till sig, helt klart. Så nu är jag åter på väg neråt och fick alltså på mig mina chinos från den sommaren då jag var så smal. Vilken lycka! Fullproppad med nytt självförtroende gav jag mig på ett par jeans från samma sommar, och även dom med lyckat resultat.
Så idag heter jag Nöjdlund i efternamn.
Jag har fått lite kritik för att mina inlägg är för långa. Jag ska skärpa ihop mig och bättra på humorn lite. Men just nu är jag inne i en såndär stressperiod som jag blir så deprimerad av. Jag intalar mig själv att ljusare tider är på ingående!
Per-Erik Eriksson
Exempel;
"Ja! Vi köper Monäset och sätter upp en värre bom och sätter ut lite negrer som kan vakta med Ak4:or. KUL!"
"Men köör om dehenn jävlan nu!"
-"men pappa, tänk om det står en älg i diket här framme"
"Men du ska ju inte köra på älgen, har du inte lärt dig nånting?! Stupid"
Dom säger att inlärning är lika med glädje men jag tycker inte det.
Jag ser ingen glädje i att sitta instängd i en sunkig datasal på Campus med ytterligare en rapport från helvetet. Och inte blir det bättre av att låta blicken sväva ut genom förnstret och se på regnet som öser ner.
Det är helg, jag vill bli våt av annat.
Då kan vi flumma vidare, lika som filosoferna från Grekland; Vad är helg? Finns det? Är helg samma sak som X antal arbetstimmar varvat med skolarbeten så kan jag hålla med om att helger finns.
Vart tog vårsolen vägen? Övergick den i sommarregn direkt bara sådär? Jag hann inte med kände jag. Snart är höstmörkret här med sina oranga löv, kalla vindar och jävla depressioner. Aldrig ska de vara bra.
Om jag är sur idag? -Nej inte alls.
Blev det bättre av att jag beställde en bänkskiva till lägenheten i morse? -Nej inte direkt. Det skulle nämligen ta fyra, fyra jävla veckor att få den. Jag som tänkte flytta in senast Tisdag.
Ska vi fortsätta i den negativa andan så kan jag meddela att jag börjar bli less på att vara sjuk. Tredje dagen med feber och hosta. Det är så fruktansvärt jobbigt att inte kunna andas normalt!
Tar jag för djupa andetag är det precis som halsen blir för torr och börjar kittlas och reflexaktigt bestämmer sig luftröret för att typ dra ihop sig så jag måste hosta. Tar jag för små andetag syresätter jag mig inte riktigt och blir anfådd efter ett tag.
Hur är det med foten då? -Man vet att foten är svullen när den dallrar då man går. Det liksom kittlas på fotknölen varje steg.
När jag är fullt återställd ska jag skriva en omvårdnadsepikris på mig själv. Bara för att jag kan!
Jag hatar omvårdnad. Så jävla tråkigt så jag sitter å kjöjs på varenda föreläsning. Jag hade missat att sjuksköterskeutbildningen gick ut på ca 85% omvårdnadskurser och ca 15% medicinska (roliga) kurser. Aj fan.
Quidquid latine dictum sit, altum videtur
(Allt som sägs på latin låter djupsinnigt)
Det härliga sommarvädret lockar fram de rätta känslorna i en lillpuppa som mig!
Det var hur länge sen som helst jag spelade fotboll eller ens rörde vid den runda materian av skinn, så lyckan som väller upp ur mig är enorm då jag lägger min fot mot bollen.
Och sen var jag igång.
En timme senare har jag tagit nytt jonkrekord men känner att det inte räcker. Jag vill spela med andra människor! Hur göra?
Kollar facebook. Man kan bli förvånad av hur få människor som är inloggad hemifrån. Efter en snabb översikt ser jag att alla mina gamla bollvänner har emigrerat från orten. Så då står jag där själv med min älskade boll i handen och svär för mig själv.
Jag har ett sista alternativ, så jag springer upp för slänten och kollar till granngårn som är full av små grabbar, det måste ju vara ett rätt säkert kort, tänker jag. Men icke!
Kanske var det bra att jag inte kunde lira någon riktig match med tanke på min king-size-dubbel-influensa som jag blev nersmittad med i helgen. Dumt kan man tycka, men kollar man korten från helgen kan jag ändå tänka "lätt värt en förkylning när man har varit där". (inga vidare kommentarer på den)
Nu till kärnan för dagens inlägg:
Då jag inte fick någon fotbollsvän ringde jag ett snabbt samtal till min allt-i-övrigt-vän Jennie Forss. Efter lite övervägande kom vi fram till att vi kör en parkfylla i björkbacka på lördag. Lite pizza, lite fotboll, lite nakna muskulösa överkroppar förhoppningsvis, och ett jävla glädjeeufori!
Det kommer bli alldeles underbart tror jag. Det tror Forssan också. Däremot tror vi inte det blir så roligt om inga andra behagar komma. Så veckans mission blir att ragga folk.
Så det är bara att ställa upp gott folk!
Vad är det med dagens ungdom egentligen? S...
Vad är det med dagens ungdom egentligen? Sen när får man gå runt med mössan på stan innan mösspåtagningsbalen? Anledningen till att jag blir så upprörd måste vara att de små liven som springer runt där med sina korta shorts, linnen och 4,5-ciders, påminner mig om att mitt bäst-före-datum gått ut för länge sedan.
Jag har varit med om så mycket roligt att jag inte vet vart jag ska börja berätta!
På vägen hem efter att ha blivit stannad av polisen och vi åter var ute på vägen igen, satt vi helt tyst i bilen. Det var precis som polisen tystat oss med sina nedlåtande kommentarer och självbelåtna flin. Det var bara de höga varven på volvon och Christer Halvarssons gnolande som hördes. Efter ett par mil, någonstans efter Klövsjö, suckar jag och utbrister -"Vilken jävla pärs! Nu orkar vi inget mer den här helgen". I och med att jag säger detta dammar en stor jävla fågel in i hjulhuset på bilen. Asgarvet som uppstår är inte av denna värld, och jag måste svänga in till vägkanten för att skratta klart.
Ett sånt klockrent avslut av en så bra helg får man bara om man tillhör klanen Eriksson/Forss
Vad hände då egentligen på Vårforum på Vemdalsskalet 2011?
-Ingen vet säkert, men jag har defenitivt fyllt skrattkvoten för hela våren.
Jag minns några citat av Jennie Forss ialla fall:
"man kan tro att vi varit här förut, det är så blött! eller jag menar blått!"
"Han var rolig tills han började låta konstigt i mitt öra"
Sen har jag lite svårt att förneka smärtan i min vänsterfot som alltså påminner mig hela tiden om äventyret ner för slänten på lördagskvällen;
Jag är inte beredd att slänten kommer så tidigt utan blir totalt överraskad då min fot bara drar i väg samtidigt som som jag hör ett oroväckande knastrande ljud från den. "Aj! fan va ont" tänker jag och dåsar ner i gräset. Jennifer, min eviga trosföljare( ;-) ) springer fram till mig och är så sjukt pepp på att dansa. Hon ropar ut -"kan du ligga Sofie?!?!"
-"eh ja, jo de skulle jag väl kunna göra ändå"
-"BRA! då går vi"
Och så äntrade vi hotellet fast besluten att hitta någon som skulle kunna jobba upp foten i högläge under natten.
Kär i Kärleken
Rullar vi runt bland mjuka kuddar
Fantasi
Du bort mina bekymmer suddar
Jag älskar facebookchatten!
Är dom kameraskygg tar vi fram något eget att fantisera om.
Håvade in en ny poke idag. Det kanske var den bästa jag fått någon gång. Gilla
(Observera att jag fortfarande sitter i datasalen på skolan kl 03.12)
kön och hjärna -ja tack gärna!
Klockan är nu 22.30 söndag den första maj och jag har suttit i datasalen på skolan i över tre timmar utan att ha producerat alltför mycket på min rapportjävel.
När jag suttit här nere i datagrottan i det sunkigaste huset på hela campus har jag kommit till insikt; Jag hatar att plugga. Det är tamefan det värsta man kan göra.
Samtidigt blir jag lite stolt över mig själv att jag fortfarande hänger kvar. Det är så många klasskamrater omkring mig som bara hoppar av. Ju fler som faller bort, ju mer pepp blir jag ändå på att fortsätta. Det vore så roligt att få en riktig utbildning i slutändan trots allt.
Första maj ja! I över fyra månader har jag nu väntat på denna dag. Denna dag som jag skulle få min lägenhet i stan. Har vi haft någon tid för att flytta eller? Nej jag har ju fyllt upp med pluggningen. Men nu i veckan ska papper skrivas och jag ska för första gången i mitt liv bli en fullvärdig stadspuppa.
Som jag har väntat! Det där med att pendla från Skucku in till campus varje dag har verkligen inte varit okej. Speciellt inte då man ha behövt gått tre kilometer ner till vägen för att ens kunna hoppa på bussen.
I övrigt en bra valborg.
Vi tänkte lägga kanotturen på is, och mycket riktigt hamnade kanoten bitvis på isen. Och kul var det. Ska lägga upp lite spännande kort vid ett senare tillfälle.
Nu åter till studerandet
