LinaSofie

Jaha du, jennie forss, där fick ju du in lite smygreklam för din blogg. Det var ju kul att du uttnyttjade ditt tillfälle.
Som svar kan jag säga att jag inte skulle vilja ta hål i näsan, tycker det fortfarande känns som något man vill göra när man är lite yngre (lol).
Än så länge trivs jag bra med min tatuering, men min mamma har fortfarande inte tagit sig hit för att se den. Det börjar kännas lite som att hon inte tycker om den.

Mycket trevlig helg ändå, trots att jag har jobbat. Appro på jobbet kan jag passa på att skriva något jag har tänkt skriva så många gånger, men som inte blivit av;
Jag hatar tanter som handlar. Inte nog med att makar sig ut från sina pensionärslägenheter precis i eftermiddagsruchen när alla andra människor precis har slutat jobba för dagen, som ska handla på vägen hem till hela sin åttabarnsfamilj. Då ska de gamla också passa på att gå ut, "det är ju så roligt att titta på allt folk." 
Det är inte lika roligt att vara kassörska på affären närmast busstorget, där alla som ska med någon buss handlar, och står och stampar i kön för att bussen snart går. Då kommer tanterna och ska betala.
"Då blev det 87,50, tack"
"Jahaaa, då ske ma si, dan ha ma 20, 40. Je ha kanske jämt." så (om man har tur)  vänder de på plånboken, drar upp dragkedjan till facket med mynt med stooor möda. (Det är inte så lätt när man e skakis). Annars, finns de dem som har sedlar och mynt i olika plånböcker och alltså böjer sig ner i väskan och letar fram en annan liten portmonnä där hon har mynten.
"två femmor, då e ma uppe i 50". Sedan börjar räkningen av enkronorna. "femtiein, femtitvo, femtitri, femtifyre, en tia, då blir det sextifyre, å dan längst neri sir je en tia till, sjuttifyre, en femma, sjuttionio, åtti, åttiein, åttitvo. Ne nu sir je, dehenne kom int å räcke"
Böjer sig ner och letar portmonnän med sedlar. Tar upp en hundring. "Nu får du ta fyrå femti hen ur höugen". Jag gör det. Sedan börjar hon ploga ner alla övriga mynt i portmonnän igen. När det är klart frågar jag "har du medmera-kort?"
"Ja, just, vilken tur att du fråga, je glöme jämt bort e." Ner och leta plånboken med sedlar igen. Hon är så svag i nyporna, tanten, så hon får inte upp kortet som är fastkilat mellan färdtjänstkortet och apotekskortet. Jag får hjälpa till. Jag drar kortet åt henne, slår in 104,50. Hon får tillbaka 20 kr. Nu ska hon packa ner allt. När hon väl är framme vid sina varor nere på rullbandet; "fasiken, jag glömde ju pösan heime! hått tar du för dom?" Jag kastar ner två påsar. "jag bjuder på dom".


I helgen var vi med Pär och Sandra. Morotskaka och bio. Mikael berättade hur det gick till när han satte Marianne i halsen.

Om de två tjejerna (jag fattar inte, de e väl bara linda som e blond, såvitt jag ser är Kristina brunett?) som var hit en snabbis, när de kommit hem från Kreta kan jag berätta att de kunde fakiskt ha fått haft lite mera färg. Så värst imponerad blev jag ju inte. Ni kanske borde ha satsat på en medelhavskryssning? Bättre lycka nästa gång.


//Sofie - blommig för livet