LinaSofie

Jag känner mig som en hora.
Sitter på ett sunkigt ryss-inspirerat vandrarhem i Linköpings yttre industriområde. 
Vi välkomnades av två apatiska ryss/polska barn i trettonårsåldern. I ett område där alla barn springer runt i andrahansdsorteringskläder.
När vi kommer in i trapphuset slås en unken, fuktig doft emot oss. Här är inte vädrat på de senaste tjugo åren.
Vi delar en lägenhet med någon annan, jag vill inte ens tänka på vem som gömmer sig bakom den låsta vita dörren. Jag hör att tv:n är på där inne.

Men vi har bestämt oss för att slå ifrån oss det dåliga och bara ha kul - vi har trots allt suttit tillsammans i en bil i 14 timmar idag, och skrattat mest hela tiden, så varför inte fortsätta?

Bilder kommer upp senare