Mitt möte med Anders Södergren
Allting gick så snabbt, men jag ska försöka förklara så gott jag kan.
Jag kom och gick strandvägen efter jobbet på lördag kväll. Jag kommer från badhusparken och går bort mot tågstationen till. När jag svänger upp mot stora kyrkan ser jag ett gäng grabbar som kommer rusande över österängsparken. Jag siktar in mig på Lees lähenhet som ligger lite längre upp på gatan. Där ska jag träffa Jennie och Emelie. När jag kommer närmare ser jag att detta killgäng också siktar in sig på Lees lägenhet. Ut genom fönstret på första våningen hänger Emelie ut. Hon ropar till sig killarna som börjar klättra upp till fönstret. Jag tar däremot den enkla vägen förbi hörnet och in genom dörren. Väl inne möts vi allesammans. Vi hälsar på varandra och småpratar. Jag hamnar med ryggen emot hallen. Plötsligt ser jag att alla börjar vända sig om och titta bort mot ytterdörren. Jennie viskar "men visst är det han?" Vem då? undrar jag. "Skidåkarn Anders Södergren" . Jag vänder mig om och glor jag också. Jo visst är det han. Det blir lite tissel, tassel och fnitter. Emelie går dit och sköter snacket. Jag däremot blir mer intresserad av killarna inne i hörnet som nu börjar dra av en kille byxorna. Den utsatta killen har en grön/blå knall-blommig dress i något glansigt material på sig. Tillsammans med den enorma svarta peruken ser han helt mupp ut.
Nu är byxorna nerdragna och flower-powerkillen visar -inte alltför stolt - upp sin nya tatuering som han fått, dagen till ära. Det är svensexa för denna härliga kille. Dom har tatuerat in Jägar´n på hans rumpa. (bilder kommer upp senare)
Sedan bestämmer sig svensexan för att glida vidare och allt återgår till det normala.
Vad som inte framgår av berättelsen är att Emelie faktiskt skötte sitt snack väldigt bra.
Anders tvillingbrorsa var också med.
Och när de ska gå råkar jag också vara i hallen samtidigt och ena killen som står bredvid Anders utbrister "Ja, ta ett sista kort nu då!" På vaddå frågar jag. "På skidkungen!" "Ska du leva på det länge eller?" svarar jag och drämmer igen toadörren.
Ja, roligare än så var det inte. Däremot fortsatte min vackra lördagskväll med klarblå himmel och cruising. Mycket bra!
