Rockabilly Rumble

Sådärja. Nu har jag upplevt en riktig studentskiva. Man har ju hört talas om studentskivan i Järpen för alla alpina studenter. Min enda kommentar är, efter att ha funderat en hel dag nu i efterhand; "Jag gav upp när ´please don´t stop the music´ gick på repeat för fjärde gången". -visst, det var hur kul som helst med att få klä sig i rockabilly, sluta upp med alla andra på bussen, mingla och äta middag med alla. Men där tog det liksom slut.
Alla var jättefina i sina nya stilar - killarna hade uppvikta svarta jeans och halvtajta vita t-shirtar, något uppkavlade i ärmarna. Vissa hade t.o.m. en cigarett instoppad bakom örat. Tjejerna hade antingen prickig vippig kjol eller tajta shorts med hög midja.
Det var ett riktigt fyllekalas utan dess like! En tjej satt och spydde ut över bordet. Då ville man vända sig bort, men där ute på gräsmattan låg det någon kille och hostade upp galla istället. Jätterolig middag med tal och sång. Men då middagen var över och vi skulle ut till baren och dansgolvet gick luften ur på något sätt.
Och en annan sak jag kom att tänka på; vart tog alla snygga killar som såg ut att vara hämtade direkt från Greasefilmen vägen? Under kvällen gång blev det någon macho grej att slita sönder den där ursnygga uppkavlade vita t-shirten för att blotta sin -skulle vilja skriva manliga och muskulösa bringa - men det vara bara väldigt tanigt, inte alls så vältränat som man hade kunnat önska då de trots allt går idrottsgymnasium. De såg helt enkelt ut som 10 åriga pojkar som sprang omkring  - inte såå attraktivt.
Jag är ingen dansare, så jag roade mig med att kolla in alla andra som var ute på dansgolvet istället. Vissa är faktiskt riktigt duktiga på att dansa! Andra hoppar bara omkring och rockar järnet. Sedan har vi den gruppen som egentligen inte vill dansa, men som gör det ändå. De håller sig lite i utkanten, visar varken intresse för själva dansen eller för det motsatta könet. De står bara där och ser patetisk ut. Men värst av alla är dom som tror att dom är bra, men som ser riktigt bedrövlig ut. Jag känner en sådan person, men jag vågar inte säga något.
Jag vet att jag är jättedålig - därför håller jag mig ifrån dansgolvet.

Vet att detta inlägg inte blev ett av de bättre - men luften har gått ur mig på något sätt. Lägger upp lite kort istället.

             

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0