Polisbesök

Det är inte alla dagar polisen ringer på dörren och ber en följa med ut till bussen.
Jag höll ärligt talat på att skita på mig. Kände paniken bubbla inom mig och jag tänkte "jag vill inte in i fängelse, jag vill inte in i fängelse". På skakiga ben följde jag snällt med. Förökte diskret titta efter olika flyktvägar på vägen mot bussen. Väl vid bussen möts jag av ytterligare tre poliser och de ler mot mig allihopa - "ett gott tecken" tänkte jag och började slappna av lite. 


                                                                                                               To be continued...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0