LinaSofie

Carinas kalas blev exakt som jag gissade, men med ett bonusmaterial;
En släkting till Mikael, en gammal kärring höll tal. Det drygaste talet jag någonsin har hört. Först kallpratade hon om allt möjligt, sedan läste hon en dikt. Efter det läste hon en till dikt. Sedan började hon på tredje. Jag tyckte det var så fånigt så jag satt och försökte hålla mig för skratt. Mitt i den tredje gjorde hon en konstpaus och då trodde Vesslan, han som satt mitt emot mig, att hon var klar så han började klappa händerna. Och då brast det för mig. Jag garvade och garvade! Och Vesslan garvade. Alla övriga gäster tittade surt på oss och Mikael lyste med "skärp-dig-för-fan"-blicken på mig. Men det var en typiskt Nobelmiddag-måste-vara-seriös-men kan-inte-hålla-mig-för-skratt-situation.

Från ett tal till ett annat; Jag är sjukt imponerad av både Daniels och hans pappas tal på bröllopsmiddagen igår kväll. Och vilket bröllop sen! Jag satt nästan bänkad under hela tiden mellan 13-24. Jag gillar Vickan starkt! Det är inte ofta jag använder ordet "vacker" men vår kronpricessa är verkligen vacker.
Annat är det med Daniel. Han och Boxer-Robert är verkligen lik varandra!




Imorgon ska jag springa runt frösöberget för första gången. Det blir nog jobbigt.
Tack för ikväll