Mitt älskade Vemdalsskal

Jag var ute och gick längs storsjöns strand och tittade på gatgubbarna med orangea overaller som gick och plockade upp det sista skräpet efter Yran.
-Jaha, nu är det slut för denna gång, tänkte jag.
Jag drog en suck och funderade vidare; vad ska man nu se fram emot? I nästa stund hade jag bokat en stuga till Höstforum på Skalet.
Mitt älskade Vemdalsskal, vad skulle jag göra utan dig? Du kanske är det bästa som någonsin hänt mig. Så mycket glädje, så mycket gemenskap, så mycket skratt, så mycket kärlek, så mycket fylla och så mycket tull.
Frågan är om jag inte ska lägga ett nykterhetslöfte tills den 10e November då kalaset drar igång. Jag skulle uppskatta min Good ol´ Sailor så mycket mer då.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0