LinaSofie

Hej och hå vad tiden går fort när man... inte orkar socialisera sig.
Klockan är strax efter 23 och jag sitter på skolan och pluggar. I morse var jag på skolan 1,5 timme innan skolan började och pluggade. Man får stå sitt kast då man har restuppgifter kvar sen tidigare år.


Var ut på fjället en sväng i helgen. Vi hade bestämt oss för att gå mot Sylarna, men blev vi trötta så kunde vi lika gärna slå upp tältet 3 km från Storulvåns station, -huvudsaken var att vi kom ut tyckte vi.
Vi knatade hur som helst på, allting kändes superbra. Vi skuttade på och tjattrade som vi alltid brukar göra, jag och Helena. Folk kollade lite konstigt på oss då de mötte oss, men vi är vana vid sånt nu för tiden.
Vi kom fram till Sylarna och där blåste det fantastiskt mycket. Klockan var inte så mycket på eftermiddagen, men vi började ändå tänka på vart vi skulle slå upp tältet. Vi ville hitta ett fint ställe där det var lä.

"Ja, men vi går lite åt höger här mot kullarna och kikar".
-"nämen dehär måste ju va leden mot blåhammarn"...
Efter en snabb övervägning över hur mycket mat vi hade och hur långt det var, fnittrade vi till och hoppade ett litet glädjeskutt och började knata leden fram.
Vanliga människor går triangeln på tre dagar. Vi tog den på två. Typiskt oss, bara flamsar på.

Nöjd med turen och med nyladdade batterier var jag åter hemma på Brunnsgränd för att börja det nya läsåret på Mittuniversitetet.
Min telefon däremot var inte lika nöjd med helgen. Den tålde tydligen inte nederbörd så bra. Jag stoppade i laddaren då jag kom hem och de sprakade fint där innifrån, nästan som vattnet kokade i den.
Fortsättning på den historian fortsätter någon annan dag