LinaSofie

Jag bytte familj en sväng. Jag flyttade in i Alsen och bytte efternamn till Forss för en stund.
Det blev en kanonlördag!
Det bjöds på alkohol, fest och en jäkla massa bra folk.

Min vän Jennie har länge snackat om sina alsenfester så då det blev Lördag den 26:e November och bruden fyllde år var det bara att pallra sig bort till Ärsen och festa loss.
Jennie festade på bra. Jag höll en lagom nivå precis på rätt sida av anständighetsstrecket, vilket jag inte lyckats med på väldigt länge, så redan där kändes det som en seger för mig. När man ska på fest med bästa kompisens föräldrar skärper man till sig intalade jag mig.

Revyn lockade fram många härliga skratt och extra nöjd blev vi då både jag och Jennie blev tilldelade ett varsitt äpple av Tomas DiLeva varpå han säger "jag befruktar er" med sin kärleksfullaste röst. För att vara två brudar som inte pysslar med någon form av befruktning alls i vanliga fall blev vi ju fjantigt nöjda.

Efter revyn bjöds det upp till dans så hela bygdegårn gungade och strax var efterfesten hos SnyggClaes ett faktum.
Här förlorade vi en syster i Forssfamiljen.
Emma var trött och fortsatte vägen hem till kojs istället.
Ganska snart hittade jag och äldsta broder Forss varandra och så blev det hemgång även för oss.
Ja, att hoppa in i Forssfamiljen bara sådär är ju inget okomplicerat direkt så vi fortsatte ställa till det för oss genom att gå och lägga oss i minsta brodern Forss, som flytt från byn kvällen till ära, säng.
Sängplatser för extra familjemedlemmar är svåra att fixa, så vi tänkte väl att vi delar som syskon. Typ.
Snart därpå stövlar vår älskade Jennie in i rummet och liksom tonar ner hela situationen och kryper ner i bäddsoffan i hörnet.

På morgonen efteråt vill jag smyga ut och gå på toaletten. Precis utanför sovrummet är tv-rummet. Där sitter pappa Forss och tittar på skidåkning.
Jag går ner för trappen och inser att jennies rum är på nedervåningen och att det egentligen bara är Henke som ska ha sovit där uppe.
Mamma Forss möter mig nere i hallen. Hon spänner ögonen i mig och frågar "nå, vad tyckte du om Alsen nu då?" med ett efterföljande nästan nöjt leende.
-"hehe Alsen var bra", svarar jag med ett lite genant leende och stänger snabbt toadörren om mig. Det kändes lite som hon hade kommit på mig med handen i kakburken.

Väl vid frukostbordet kommer vi på att det är första advent.
Henke har precis köpt hus och renoverat så jag tänkte fråga han "Henke, har du nån..." jag avbryter mig själv, jag kan inte fråga om han fått upp nån adventsljusSTAKE än. Inte efter jag tillbringat natten i samma säng som han.
Syster Emma har fattat hela situationen och fattar vad jag hade tänkt fråga och viker sig av skratt.

Ni kanske inte tror det, men jag åkte från Alsen precis lika orörd och frigid som när jag åkte dit.


En fantastisk helg i Alsen och det känns som jag tillhör familjen.

Skål på den.