Värdefull dag att notera
Nu kan man tro att jag ska skriva om internationella kvinnodagen, men nej, jag uppskattar män så mycket, så jag vill inte ens ta upp denna feministdag. Istället väljer jag att berätta om en annan fantastisk dag; Gårdagen.
Spänd av förväntan -okej nu ljög jag, jag var spänd av nervositet och skakade av osäkerhet- rattade jag min stulna bil (ja, det är sant, jag har snott en bil, men den historien får vi höra mer om en annan gång) mot persåsen och den beryktade bob-backen. Jag skulle äntligen få provköra racerkälkarna.
Observandum nr 1; väldigt isigt i backen. Det går fort och bromsa är inget att tänka på.
Observandum nr 2; de blåa skyddsnäten är väldigt slappt uppsatta.
Observandum nr 3; de blåa skyddsnäten är inte så höga.
Observandum nr 4; en tjock vuxen får upp sjukt mycket högre fart än en lillonge. Se obs nr 1 igen.
Observandum nr 5; det spelar ingen roll om man tillbringar mer tid liggandes bredvid bobben än på den -det är fortfarande lika kul.
Det var ungefär allt jag hann observera under den tiden jag var där. Sen ringer telefonen och det är dags för sjuksköterskestudenten att rycka ut till en vän.
Lilla Jennifer ska in på operation och behöver bedövning. Så på en soffa i Vigge hittar jag en -naturligtvis- coollugn Jennifer. Efter lokalbedövningen är satt frågar jag om hon har nån som följer med in eftersom det kommer att vara ganska läskigt. Naturligtvis har järnkvinnan inte det så jag tar på mig att följa med.
Så från bobbacken till sjukhuset for jag. Jag kan faktiskt tro att den resan bob - sjukhus är ganska vanlig faktiskt, och jag uppskattar att jag for in relativt välbehållen.
Operationen gick bra och på kvällskvisten rattade jag hem saaben och en hormonfylld Jennifer utan större problem.
Nu visade det sig att min barndomsvän och andra syster, fröken Sundh var hemma i jämtlandet, så hela den superbra dagen avslutades med en väldans mycket skratt och fula miner nere på Åtorp. Tack för det
